Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas Detektivbyrå. Om ljudeffekter på något sätt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas när dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjälp av två grupper med barn som fått höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt Kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters påverkan på publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade på versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstått tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av händelseförloppet jämfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilken funktion skolbibliotek kan ha i skolorna 2013 i förhållande till skollagen och utifrån frågeställningar där skolbiblioteket analyseras utifrån fyra områden: rummet, medierna och informationssystemet, personalen samt eleverna. Metoderna som används för att genomföra denna studie är kvalitativa. Det innebär att fyra varianter av skolbibliotek undersöktes genom samtalsintervjuer med skolbibliotekspersonal, enkätfrågor till elever i årskurs nio samt enkätfrågor till rektorerna på de aktuella skolorna. Resultaten analyseras och jämförs i förhållande till hur ett skolbibliotek kan definieras. Resultaten visar att det är när områdena ovan är kompletta och sätts samman som skolbiblioteket får den funktion som efterfrågas i skollagen.

Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjärtefrågor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnällUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjärtefrågor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, Väst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen år 2000 menar man att det är den deltagande demokratin som bör eftersträvas. Denna syn på demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkår och ser deltagande som en plikt snarare än en rättighet. Iresultaten från våra samtalsintervjuer, ser vi att hjärtefrågorna finns där och att de flesta har en stor samhällsrelevans. Det generella bland respondenterna är att de inte kommunicerar sin hjärtefråga i någon större utsträckning.

Titel: Användare, användning och användbarhet ? en användarbaserad kvalitativ studie av Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplatsFörfattare: Elin Möller och Maria NehmeUppdragsgivare: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonAntal ord: 13 185Syfte: Vi vill undersöka målgruppen potentiella nya studenters uppfattningar och upplevelser av användbarheten på Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats, samt deras behov av information och kommunikation.Metod: Användarbaserad kvalitativ metod; samtalsintervjuer och användningstest.Material: Studien baseras på elva Kvalitativa samtalsintervjuer i kombination med ett användningstest med potentiella nya studenter i åldrarna 21-32 år.Huvudresultat: Studien har visat att potentiella nya studenters främsta motiv till att besöka Samhällsvetenskapliga fakultetens webbplats är att söka information om framtida studier. Deras uppfattningar av layouten och strukturen är att de främst ska samverka för att underlätta informationsinhämtningen, men att webbplatsen generellt kan bli mer välkomnande för blivande studenter. Vidare är deras behov av kommunikation främst att de vill få kontakt med nyckelpersoner vid fakulteten, personer som kan ge råd och svar på målgruppens studierelaterade funderingar..

Titel: Produktplacering i Solsidan - hur företag resonerar kring sin planerade exponering.Författare: Anna Becker och Johanna Wållgren.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014.Handledare: Britt Börjesson.Sidantal: 43 inklusive bilagor.Ord: 14 885.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företagen som har produktplacerat i Solsidanupplever och resonerar kring produktplacering.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Två samtalsintervjuer med försäljningschefen för Segway respektive Marketing Manager för Volvo Car Corporation.Huvudresultat: Det var svårare att få företag att prata om produktplacering än vi trodde i inledningsfasen av arbetet. Av 45 kontaktade företag var det endast två som var villiga att ställa upp på en intervju. Trots att resultatet av intervjuerna inte går att generalisera på grund av att det är för litet underlag för att få någon mättnad, är det ändå intressant att få en inblick i hur tvåföretag upplever och resonerar kring produktplacering. De två företagen hade olika motiv till att produktplacera - öka varumärkeskännedomen eller förbättra image - men båda var nöjda med resultatet av placeringen.

Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt.Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade.

Det här är en studie som angriper den svenska nekrologen från två olika håll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgående samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, däribland världens kanske främste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig känsla av att nekrologgenren ofta är bedräglig. Vi ansåg att skribenterna, som i Sverige ofta är anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelägna att teckna vördnadsfulla och retuscherade porträtt än att säga sanningen.

Syftet med denna studie var att genom Kvalitativa samtalsintervjuer med elva anställda i två olika konsultföretag få en inblick i hur deras syn på tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap såg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och åsikter angående dessa ämnen, främst utifrån fyra infallsvinklar. Dessa är: hur informanterna ser på kunskap och tyst kunskap, informanternas syn på kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svårigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. Vårt resultat visar att de intervjuade vid företagen är väl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..

Studiens ämne växte fram ur vårt intresse för sociala medier som en ny kanal med påverkan på relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. Utifrån detta syfte ställde vi oss två frågor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frågor från sina intressenter? Frågeställningarna besvarades med hjälp av Kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut är Järfälla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier på respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har någon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Studiens ämne växte fram ur vårt intresse för sociala medier som en ny kanal med påverkan på relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. Utifrån detta syfte ställde vi oss två frågor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frågor från sina intressenter? Frågeställningarna besvarades med hjälp av Kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut är Järfälla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier på respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har någon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lärande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomsten av organisatoriskt lärande när det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning på olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer på grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: Vårt resultat indikerar på att skolorna för ett aktivt arbete mot kränkningar och diskriminering, vilket även finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingår i det övergripande arbetet mot kränkningar.

Titel: Det som händer på Facebook stannar på CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandesinställning till social rekryteringFörfattare: Jenny Svensson och Emelie CarlssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 46 inklusive bilagaSyfte: Syftet med vår studie är att undersöka arbetssökandes inställning till social rekryteringMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 14 samtalsintervjuer. 8 intervjuer med Invision Media Groups säljare och 6 intervjuermed arbetssökande.Huvudresultat: Vår undersökning visar att arbetssökande har begränsad kunskap om socialrekrytering. De har mestadels inte reflekterat över möjligheten att söka arbete via sociala medier.De arbetssökande använder sig i stort sett enbart av Facebook på grund av att de inte har någotbehov av eller kunskap om att använda övriga sociala medier.

Syftet med studien var att studera vilka strävansmål från Lpfö98 förskollärare arbetade med i utomhusaktiviteten, vilka uttryck strävansmålen tar sig i det praktiska och hur utomhusaktiviteterna värderas. För studien valdes kvalitativa intervjuer och observationer med sex förskollärare. Vi har utfört samtalsintervjuer där förskollärarna fick svara utifrån sina egna tankar kring innehållet i utomhusaktiviteterna. Vi gjorde även observationer genom attvara fullständiga observatörer för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att samtliga förskollärare hade en positiv uppfattning om värdet av utomhusaktiviteterna och kopplade denna aktivitet till strävansmål från Lpfö 98.